Viktigt att hbtqi-kompetensen ökar inom vården och omsorgen

Många äldre hbtqi-personer känner oro för att behöva flytta till äldreboende eller få hemtjänst, bland annat för att de är osäkra på bemötandet och kunskapen hos personalen. Samtidigt arbetar endast en mindre andel kommuner aktivt för likabehandling av äldre hbtqi-personer.

Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Dagens äldre har vuxit upp i ett samhälle där det inte har varit möjligt att leva öppet som hbtqi-person. De senaste årtiondena har situationen för hbtqi-personer i Sverige förändrats, med ökad tillgång till rättigheter på både det sociala och juridiska området. Trots det visar bland annat en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort, att hbtqi-personer känner oro inför framtida vård och omsorg.

Kommunal vård och omsorg för äldre hbtqi-personer

En god och jämlik vård och omsorg bygger på kunskap. För att äldre personer ska ha ett värdigt liv och må så bra som möjligt, är det därför viktigt att äldreomsorgens medarbetare har rätt kompetens och ser varje individs behov.
För att belysa frågan och bidra till att hbtqi-kompetensen ökar bland personalen, har Socialstyrelsen flera aktuella insatser på gång:

• Hbtqi-konferens den 7 maj, riktad till personer som arbetar med hbtqi- eller äldrefrågor på en övergripande nivå. Syftet är sprida kunskap om äldre hbtqi-personers hälso- och levnadsvillkor, i förhållande till vården och omsorgen. Konferensen arrangeras tillsammans med Nordisk information för kunskap om kön (NIKK).
• Ta fram kunskapsstöd under 2024, för att höja hbtqi-kompetensen hos olika yrkesgrupper inom den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
• Seminarium under årets Pride-festival om äldre hbtqi-personers hälsa, vård och omsorg. Arrangeras tillsammans med Folkhälsomyndigheten.

Kompetensen behöver öka inom fler områden - exempelvis språk

För att möta äldre personers behov behöver personalen ha rätt kompetens inom många olika områden. Ett sådant kompetensområde handlar om språket. Att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt med omsorgstagarna är grundläggande för en trygg och säker äldreomsorg.

Socialstyrelsen har tagit fram ett underlag för bedömning och utveckling av språkförmågan inom äldreomsorgen. I stödet anges den språkförmåga som vi bedömer behövs för att utföra arbetet inom äldreomsorgen med god kvalitet. Under 2024 kommer vi på olika sätt underlätta användandet av "Språkförmåga i äldreomsorgen". Det kan handla om att presentera stödet i olika sammanhang, och att i dialog med verksamheter fokusera på vad som är viktigast att förenkla så att användningen underlättas.

Språkförmåga i äldreomsorgen - Underlag för bedömning och utveckling

Förutom adekvat kunskap i det svenska språket kan kunskap i minoritetsspråk vara nödvändigt. Äldre personer som bor i ett förvaltningsområde för nationella minoritetsspråk har nämligen rätt att få hela eller en väsentlig del av sin äldreomsorg av personal som kan tala finska, meänkieli eller samiska. Detsamma gäller äldre som bor utanför förvaltningsområdena om kommunen har tillgång till personal som kan språken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska.

Situationen för nationella minoriteter inom den kommunala äldreomsorgen 2023

På Kunskapsguiden finns en film med samtal om nationella minoriteters rättigheter inom äldreomsorgen. Du kan bland annat höra om olika kommuners arbete med att äldre personer ska kunna bevara och utveckla sitt språk och kultur, och om anhörigas perspektiv.

Se filmen här:
Om nationella minoriteter - Kunskapsguiden

Viktigt att säkra kompetensen i vården och omsorgen för äldre

Det är viktigt att fler personer med rätt kompetens, vill och kan arbeta inom vården och omsorgen för äldre. Detta för att äldre personer ska få en god och jämlik vård och omsorg utifrån sina behov - idag och i framtiden.

Läs mer om Socialstyrelsens arbete på äldreområdet