Vad kan vi lära av PISA 2022? Faktorer bakom svenska elevers resultat

I denna rapport genomför skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren en fördjupad analys av de svenska resultaten i PISA 2022. Analysen visar att Sveriges försämrade resultat, likt flera andra länder, troligtvis beror på pandemins effekter. Men det finns ett antal andra faktorer som påverkar. Elevernas resultat är positivt relaterat till graden av exponering för ren matematik (exempelvis traditionella ekvationer), grundläggande kognitiv aktivering i matematikundervisningen (såsom memoring av regler av relevans för matematisk problemlösning) och ordning på matematiklektionerna. Även förekomsten av läxor är också positivt relaterat till elevernas PISA-resultat.

Samtidigt verkar bland annat vardagsanknytning i matematikundervisningen (kopplingen mellan matematik och vanliga situationer i elevers vardag), digitala hjälpmedel på matematiklektionerna, förseningar och skolk istället vara negativt relaterat till matematikresultaten.

Ingenting tyder på att friskolor har bidragit till det kunskapsfall som nu har skett. Tvärtom presterar elever i fristående skolor mycket bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022 - som alltså rättas externt och därmed inte påverkas av betygsinflation - även efter att man justerar för elevers bakgrund. Friskolornas kunskapsmässiga försprång har också ökat i de senaste PISA-undersökningarna. Resultaten i friskolorna sjönk exempelvis knappt alls mellan 2018 och 2022; hela kunskapsfallet under pandemin är koncentrerat till kommunala skolor. Däremot har friskolornas fördel vad gäller elevunderlaget - i den mån det påverkar PISA-resultaten - inte ökat över tid.

Skriven avGabriel Heller-Sahlgren