Unik studie om fettsyrors roll för spädbarns immunförsvar

Foto: Unsplash

Allergiska sjukdomar hos barn har ökat dramatiskt under det senaste århundradet. Enligt hygienhypotesen beror ökningen på att små barn träffar på allt färre mikroorganismer tidigt i livet och immunsystemet får därför för lite träning. Tarmfloran hos barn etableras under de första levnadsåren och kan ge viktig stimulans för immunsystemet.

Kortkedjiga fettsyror bildas av bakterier i tjocktarmen när de bryter ner kolhydrater och proteiner. De utgör näring för tarmcellerna och reglerar inflammation och immunitet. En hög halt av vissa korta fettsyror i spädbarnens avföring har i tidigare studier kopplats till minskad risk för att utveckla allergi. Små mängder av korta fettsyror kan tas upp från tarminnehållet till blodet och kan därifrån komma ut i bröstmjölken hos ammande kvinnor.

− Men ingen har tidigare undersökt betydelsen av korta fettsyror i spädbarns blod. Eftersom koncentrationen av dessa fettsyror i blodet är tusen gånger lägre än koncentrationen i tarmen kräver det andra analysmetoder. Med hjälp av en ny högkänslig metodik har vi nu kunnat mäta dessa låga halter i blod och bröstmjölk, säger Ann-Sofie Sandberg, professor på avdelningen för livsmedelsvetenskap vid Chalmers och forskningsledare för studien.

I den aktuella studien analyserade forskarna halterna av sju olika korta fettsyror i blodprover från 140 mamma-barn-par när barnen var fyra månader gamla. Forskarna analyserade även prover av mammornas bröstmjölk från samma tillfälle. Studiens storlek −och att man har kopplade prover från mamma och barn − gör den unik.

Fettsyror transporteras från blod till bröstmjölk

De flesta av fettsyrorna fanns i lägre koncentration i mammans mjölk än i hennes blod, med två undantag. Smörsyra och kapronsyra fanns båda i hundra gånger högre koncentration i mammans bröstmjölk jämfört med hennes blod. Smörsyra, som används som energi av cellerna i tarmslemhinnan är tarmslemhinnan är även inflammationsdämpande. Vad kapronsyran har för effekter är relativt okänt.

− Det betyder att smörsyran måste transporteras ut i bröstmjölken genom en aktiv process. Syftet känner vi förstås inte till och inte heller hur den transporteras. Kanske är smörsyran (och kapronsyran) bra för barnets slemhinnor på något sätt, säger Agnes Wold, professor vid Sahlgrenska akademien.

Höga halter fettsyror − lägre risk för allergi

När barnen var 12 månader undersöktes de av en specialist på allergisjukdomar hos barn, som ställde diagnos. Samtidigt gjordes också ett pricktest för att se om barnen hade IgE-antikroppar mot födoämnen och andra vanliga allergener.

Resultaten visade att barn som hade höga halter av flera olika korta fettsyror i blodet löpte lägre risk att vara sensibiliserade eller allergiska vid ett års ålder. Sensibilisering är när immunsystemet utvecklar en reaktion mot ett ämne som normalt är ofarligt - det behöver inte innebära utvecklad allergi.

− Vår studie ger ytterligare stöd för att korta fettsyror skulle kunna reglera immunsystemet och hjälpa till med utvecklingen av fysiologisk tolerans, säger Ann-Sofie Sandberg.

Barnens blodvärden korrelerade med mammornas

Studien visade också − något överraskande för forskarna − att barnens blodvärden kunde korreleras med mödrarnas. Med det menas att höga värden av kortkedjiga fettsyror i mammans blod även kunde ses hos barnet.

− Det var oväntat med en så stark korrelation mellan mammans och barnets blod eftersom barn på fyra månader inte alls har så utvecklad tarmflora. Det får oss att tro att den starka korrelationen kan bero på genetiska faktorer, vilket vore väldigt intressant att undersöka vidare, säger Ann-Sofie Sandberg.

Mer om studien

• I födelsekohorten NICE (Nutritional impact on Immunological maturation during Childhood in relation to the Environment) följs 655 barn och deras familjer från före födelsen till 6 års ålder
• Prover samlas från barn och föräldrar och kost och livsstilsfaktorer kartläggs genom enkäter. Syftet är att förstå vilka faktorer som styr utvecklingen av tolerans eller allergi och utveckla strategier för hur allergi kan förebyggas, till exempel genom vetenskapligt baserade kostråd till gravida och ammande kvinnor.
• Läs artikeln i eBioMedicine: Short-chain fatty acids (SCFA) in infants' plasma and corresponding mother's milk and plasma in relation to subsequent sensitisation and atopic disease
• Artikelförfattare: Malin Barman, Léna Andrieux, Mia Stråvik, Robert Saalman, Rikard Fristedt, Hardis Rabe, Anna Sandin, Agnes E Wold och Ann-Sofie Sandberg.

Kontaktpersoner

• Ann-Sofie Sandberg, professor, Chalmers tekniska högskola: 0739 687084, [email protected]
• Agnes Wold, professor, Göteborgs universitet: 0733-22 00 47, [email protected]

Kontakt

Taggar:

Uppdaterad 22 maj 2024, 10:06Publicerad 22 maj 2024, 10:00

Tyck till om sidan

Aktuellt

Kontakt