SCB - Statistics Sweden

06/18/2019 | News release | Distributed by Public on 06/18/2019 05:20

Midsommarängen: Både blommor och levebröd

Ängslandskapet är fortfarande rikt på arter och viktigt för bin, humlor och fjärilar. Men för hundra år sedan var den naturliga ängen inte bara till för att plocka midsommarblommor.

Ängen var också av stor vikt för små jordbrukare som använde ängen för bete, och för att skörda hö som man kunde ge djuren över vintern. I skriften Jordbruk och boskapsskötsel som SCB gav ut 1920 beskriver statistikerna ängarnas betydelse.

Det var för de små jordbruken som ängen var viktigast. Jordbruk på under 1 hektar, ungefär en och en halv fotbollsplan, bestod i genomsnitt av 50 procent mer ängsmark än åkermark.

Jordbruk och boskapsskötsel 1920, s 50 (pdf)

Men det fanns skillnader mellan landsändarna. I Skåne och slättbygderna hade ängen nästan ingen betydelse för jordbruket, medan den var central i Norrland och i län med mycket skogsbruk.

Jordbruk och boskapsskötsel 1920, s 50 (pdf)

Hur man använde ängen var också olika över landet: 'Sin relativt största omfattning når sålunda den för slätter använda naturliga ängen i Älvsborgs läns södra del samt i Blekinge, Jönköpings och Kronobergs län, varest densamma uppgår till över 60 % av hela den naturliga ängen. Inom Uppsala län hava å andra sidan endast 21.7 % av ängen använts för slåtter.'

Jordbruk och boskapsskötsel 1920, s 13(pdf)

Av den totala höskörden på 4 097 000 ton 1920 hämtades 1 290 000 ton från naturliga ängar. Det var också ett bra år för höskörden, som måste ske i torrt väder för att höet ska kunna bevaras över vintern: 'Den rikliga höskörden inbärgades i största delen av landet under gynnsamma väderleksförhållanden och blev därför även till beskaffenheten god.' avslutade våra statistikerkollegor för hundra år sedan.

Jordbruk och boskapsskötsel 1920, s 16-18(pdf)